Statistiskt sett är det farligt att vara lärare - En sammanfattning av läget

Efter att jag ägnat ett antal inlägg åt att analysera styrningen av, och arbetsmiljön i, skolan och välfärden tänkte jag den här gången skriva några ord om läraryrket, psykisk ohälsa och statistik. Ingen har väl missat att den psykiska ohälsan i samhället ökar och inte heller att det är inom välfärdsyrkena ohälsan ökat som mest. Tidningar är dock ofta lite bekväma vad gäller att gå till källan. Här kommer ett något mer fördjupat nedslag i den psykiska ohälsans och siffrornas muntra värld. Önskar trevlig läsning. 

Jag tänkte angripa detta i två steg. Först åskådliggöra hur lärares psykiska hälsa står sig i jämförelse med andra yrkesgrupper och sedan titta lite mer ingående på de olika lärargrupperna och översätta procent till antal. Eftersom Försäkringskassans statistik släpar efter lite kommer mina siffror vara hämtade från 2014 års rapportering. Det finns dock ingen anledning att tro att lärares situation förbättrats, möjligen isf att några andra yrkesgrupper i välfärden kommit ikapp. Här har ni en länk till Försäkringskassans publikation ”Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser” från April 2014 där statistiken är hämtad.  

Definition av psykisk ohälsa

Försäkringskassan delar in sjukskrivningar pga psykisk ohälsa i två grupper. Dels sjukskrivningar pga förstämningssyndrom (Krångligt namn. Jag kommer nedan att använda "depression") och dels sjukskrivningar pga ångestsyndrom. Kunskapsguiden definierar de två syndromen på följande vis. 

Lärares psykiska ohälsa jämfört med andra yrkesgrupper

Äntligen dags att titta lite på vad Försäkringskassans statistik över sjuktal pga psykisk ohälsa säger om olika yrkesgruppers risk att drabbas av depression och ångest. Jag har klippt ut två figurer ur rapporten som länkas ovan. Kolla gärna själva i rapporten för fler intressanta diagram och tabeller över psykisk ohälsa.  

För att inte tråka ut er helt kommer jag inte att gå in närmare på siffrorna utan bara resonera kring staplarnas längd i relation till varandra. Figur 17  visar att lärare är den yrkesgrupp som lider högst risk att drabbas av depression och att allra högst risken återfinns hos män. Män anställda i skolan är de som lider störst risk på hela arbetsmarknaden att sjukskrivas pga depression. Som ni kan se i figur 18 är läget vad gäller ångest något allvarligare i sjukvården än i skolan, men både män och kvinnor som jobbar som lärare befinner sig i tabellens toppskikt. Vård skola och omsorg sticker ut. Jag har tidigare försökt att förklara varför välfärden drabbas extra hårt. Läs gärna tex inlägg om NPM, Samvetsstress och Arbetsmiljölagen. 

Hur många handlar det om egentligen?

Statistik är bra för att synliggöra skillnader men risken är att man blir lite avtrubbad när man slänger sig med procent. För att få in lite mer mänsklighet ska jag omsätta sjuktalen för psykisk ohälsa i ett ungefärligt antal drabbade lärare. Lärarförbundet presenterade 2015 en graf över Försäkringskassans statistik på antal nya sjukfall i psykisk ohälsa 2014. Ca 50 förskollärare/fritidspedagoger på 1000 sjukskrevs under 2014, ca 34 grundskollärare och ca 31 gymnasielärare. 

Jag kan av någon anledning inte hitta Skolverkets statistik över antalet lärare 2014. Ni får helt enkelt hålla till godo med 2015 år siffror. 

Multipliceras sedan antalet lärare i de olika grupperna (komvuxlärare får tillhöra gymnasielärargruppen och SFI-lärare grundskolelärargruppen) med antalet lärare/1000 som drabbats av sjukskrivning pga psykisk ohälsa får vi fram det ungefärliga antal lärare som under 2014 sjukskrivs pga psykiska diagnoser. (Obs. Här finns möjlig felkälla då statistiken troligen inte tar hänsyn till att en person kan sjukskrivas av läkare. Bli frisk. Sjukskrivas av läkare igen, under samma år)

Bakom statistik i procent över sjukskrivningar pga psykiska diagnoser finns alltså drygt 11000 lärare som tvingats stanna hemma från jobbet, vid minst ett tillfälle, pga psykisk ohälsa. Lägg till det alla som varit hemma kortare tid för att de inte orkat men som givit andra förklaringar till frånvaron än psykisk ohälsa. 

Samband mellan arbetsmiljö och psykisk ohälsa

Avslutningsvis några ord om sambandet mellan arbetsmiljö och psykisk hälsa. Representanter från arbetsgivarsidan hävdar gärna att det där med psykisk hälsa är svåra saker och att det kan bero på så mycket annat än omständigheter som arbetsgivaren kan rå över. Arbetsmiljöverkets senaste föreskrift om social och organisatorisk arbetsmiljö hävdar dock att det finns ett tydligt samband mellan psykisk ohälsa och arbetsmiljö. Även Försäkringskassan slår i rapporten fast att det finns ett samband och att detta samband återkommande bevisats. 

För att ytterligare stärka sitt eget påstående att det finns ett samband mellan arbetsmiljö och psykisk ohälsa hänvisar Försäkringskassan till Statens beredning för medicinsk utveckling som 2014 kom fram till följande slutsats om kopplingen mellan arbetsmiljö och psykisk ohälsa 

Sammanfattning
Syftet med det här blogginlägget har inte varit att lyfta fram några världsnyheter i ämnet lärares psykiska ohälsa. Det jag försöker att visa är att det finns ett tydligt samband mellan arbetsmiljö och psykisk ohälsa. Att risken för lärare att drabbas av sjukskrivning pga depression är större än för någon annan yrkesgrupp och att risken att drabbas av sjukskrivning pga ångest är bland den största på arbetsmarknaden. Omsatt i antal människor handlar det om drygt 11000 individer. Människor som enligt både Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket är sjuka delvis pga dålig social och organisatorisk arbetsmiljö.

Detta är vad vi vet om hur det ser ut. Frågan är vad som görs för att förändra läget. Enligt min upplevelse inte mycket och det måste vi ändra på!