Lovskolan - Första spiken i sommarlovskistan?

Jag har en bakgrund som kommunpolitiker. Det var ett gäng tuffa men väldigt lärorika år som förutom en ordentlig utmattningsdepression gav en hel del nyttiga lärdomar om hur samhället fungerar. En sak som till en början gjorde mig galen var känslan av att man aldrig befann sig på rätt möte för att agera i en fråga. Det var alltid för sent. Det var alltid på mötet innan man skulle sagt ifrån. Aldrig på mötet man var på. Efter ett tag greppade jag hur man måste tänka. När ett beslut tas måste man hela tiden fundera ett antal steg framåt i tiden. Vad kommer det här beslutet att skapa för förutsättningar för andra beslut och vad kommer vi vara tvungna att besluta om senare om vi tar det här beslutet nu? Samt. Viktigast. Vad är det egentligen de andra vill med det här beslutet? Vad har de i kikaren? Det är jättejobbigt att hela tiden tänka såhär. Ibland undrar jag om det inte var just nödvändigheten i att hela tiden ligga några steg före som gjorde att min hjärna till slut sa ifrån.

Nåväl. Varför tar jag upp er dyrbara tid med den här typen av anekdoter? Jo. Det här tankesättet är inte bara nödvändigt i kommunpolitiken. Det är i allra högsta grad nödvändigt även i det fackliga arbetet.

Det här inlägget skulle ju handla om sommarlov. Juni, juli, augusti. 2010 var det avtalstider och nästan 200 skolchefer undertecknade ett brev där de ondgjorde sig över lärares arbetstidsavtal. Jag tänker mig att de flesta som läser det här inlägget är lärare och har koll på nuvarande avtal, så jag kör bara en kort förklaring. Lärare jobbar ca 5 timmar extra varje vecka och skapar därför övertid som ger ledigt de flesta av elevernas lovveckor. I snitt 10 timmar per vecka ägs helt av läraren själv, de övriga 35 styr rektor över. Läs mer här om du vill veta mer. Skolcheferna krävde att rektorer skulle ges möjlighet att tvinga in lärare på 40-timmarsveckor och iom det styra över lärares hela arbetstid.

Skolchefernas krav ledde fram till en kompromiss där kommuner gavs möjlighet att ändra arbetstidsavtal om både arbetsgivare och arbetstagare så önskade. Ganska få skolor har dock valt att testa en sådan lösning, kanske delvis för att avtalet ger lärare som går med på att ändra arbetstid rätt till 1500 kronor mer i lön. Lärarbristen slog sedan till med full kraft och skolchefernas krav från 2010 föll i glömska.

Att kravet inte ställs innebär inte att kommunerna inte längre vill att lärare byter arbetstidsavtal till 40-timmarsvecka. Något mycket intressant hände tex på Komvux för några år sedan. Regeringen beslutade 2012 om en ny förordning som innebar att vuxenutbildning ska bedrivas året runt istället för att följa gymnasieskolans och grundskolans terminer. Kommun efter kommun använde dessa ändrade förutsättningar till att tvinga lärare på komvux att gå över till 40-timmarsvecka och vanlig semestertjänst. Det hade självklart kunnat lösas på annat sätt, tex genom fortsatt ferietjänst med 45 timmar arbetsvecka där ferie för några lärare förlades under annan tid än sommarlovet, men kommunerna var fast beslutna att alla lärare skulle byta arbetstidsavtal. Rikspolitikers beslut ledde till att kommunerna fick rätt att sluta med ferietjänst. Det var kanske inte syftet när regeringen tog beslutet men det användes som skäl för kommunpolitikerna att tvinga till sig makten över komvuxlärares hela arbetstid.

Idag meddelade regeringen att kommunerna fom 1 augusti 2017 blir skyldiga att erbjuda sommarskola för elever i så 8 som riskerar att inte klara kraven för E i så 9 samt för elever i så 9 som inte klarat kraven för E. Om beslutet är rimligt eller inte lämnar jag därhän i det här inlägget. Men låt oss fundera lite på vad det här beslutet skulle kunna skapa för möjligheter till andra beslut. 2012 använde kommunerna den nya förordningen om vuxenutbildning till att tvinga över lärare till 40-timmarsvecka. Om utvecklingen går mot att terminerna luckras upp, via tex beslutet om sommarskola; vad är det som säger att inte kommunerna kommer använda sig av de nya omständigheterna för att tvinga in alla högstadielärare i 40-timmarsvecka? De kommer inte ens behöva ta strid om det i avtalsrörelse. De kommer inte ens behöva säga att de egentligen vill det. De kommer bara behöva hänvisa till att det under rådande omständigheter är för elevernas bästa. För hur ska kommunerna få tag i lärare som ska jobba på sommarlovet om lärarna har sommarlov då?

Varför skriver jag det här inlägget? Jo. Många lärare tycks tro att arbetstidsfrågan är död och begraven. Det är den verkligen inte. Tvärt om. På kommunkontoren och hos kommunpolitikerna lever den i allra högsta grad. Många vill åt lärarens förtroendetid. Kanske för att man inte litar på att lärare använder den rätt. Kanske för att man vill ha fem timmar extra att fylla med möten eller lektioner. Kanske för att lärares frihet är en vagel i ögat på kommunpolitiker. Vad vet jag. Min poäng är att det kanske inte ens spelar någon roll att lärare och lärarfacken tycker att arbetstidsavtalet är så viktigt att det är värt konflikt. Riksdagspolitiker kan skapa alibi för sina kollegor i kommunerna att fimpa förtroendetiden utan att frågan inte ens når avtalsrörelsen. Om vi lärare redan nu väldigt tydligt meddelar att nej, se det accepterar vi inte!

Men. Den här bloggen handlar ju om arbetsmiljö. Inte arbetstid. Varför är det ens intressant? Jo. Det lärare inte hinner på 45 timmar i veckan kommer lärare inte att hinna på 40 timmar i veckan!