torsdag 12 januari 2017

Kravstyrningen fortsätter - Kommentarer till utredning om frånvaro

För några månader sedan skrev jag ett inlägg om Läsa-skriva-räknagarantin (numer åtgärdsgarantin) där jag använde utredningen om denna som exempel på kravstyrning, dvs att politiken försöker förbättra kvalitén i skolan genom att höja krav utan att öka skolans resurser. I ett antal andra inlägg har jag visat på den koppling jag anser finns mellan ständigt ökade krav och psykisk ohälsa. Se länkar i slutet av det här inlägget för lästips.

Den här gången ska jag titta närmare på den utredning om frånvaro i skolan som publicerades på Utbildningsdepartementets hemsida i början av veckan; "Saknad - Uppmärksamma elevers frånvaro och agera". Utredningen är en omfattande historia på 444 sidor exklusive bilagor och syftet är såklart gott, att undersöka hur skolan ska minska elevers ogiltiga frånvaro och komma till bukt med det som numer brukar kallas hemmasittare, elever som av olika skäl inte vill gå till skolan. Mitt syfte är precis som i exemplet med åtgärdsgarantin inte att gå in på någon närmare analys av om vad skolan borde göra, varför skolan borde göra något eller hur skolan borde det. Enbart att ge några exempel på vad utredaren anser måste ändras och hur dessa ändringar ska finansieras. Jag kommer inte att gå igenom hela utredningen utan nöja mig med ett antal urklipp som ger exempel på utredningens förslag till ökade krav och den diskussion om resurser som förs i slutet av utredningen.

Problemområden
Utredningen konstaterar inledningsvis att det finns ett antal problem som skolan behöver hantera. Bristerna är omfattande och redovisas i klippet nedan. Skolans närvarofrämjande arbete och arbete med att förebygga frånvaro måste förbättras. Det finns brister i närvaroregistrering, uppföljning, analys och i kunskap om vad som främjar närvaron. Skolan är inte duktig nog på att kartlägga orsakerna till frånvaro så rätt åtgärder sätts inte in och samverkan mellan olika aktörer måste förbättras.   



Förslag
De här bristerna måste såklart rättas till, konstaterar utredningen korrekt. Frågan är hur detta skall gå till. Jag kommer inte att gå in exakt på hur de olika förslag som presenteras nedan ska genomföras (Se de 444 sidorna för fördjupning) utan nöjer mig med ett antal exempel (ja det finns fler i de 444 sidorna) på de bedömningar och förslag till förändringar som utredningen kommit fram till.  Titta igenom punkterna nedan och fundera samtidigt på huruvida detta är förändringar som är enkla att göra eller om de kommer att innebära merarbete för rektor, lärare, elevhälsa och administrativ personal på skolorna. Nyckelfrågan: Kommer genomförandet av punkterna nedan att höja de yttre, inre och egna kraven på anställda inom skolan?



Finansiering
Så till det viktiga. Vi kan konstatera att det är nödvändigt att skolan förbättrar sitt arbete med att minska frånvaro och att få färre elever att vara hemmasittare. Vi kan också konstatera att utredningen kommer med ett stort antal omfattande förslag på hur detta ska gå till. Vad har då utredningen att säga om vilka resurser som behövs för att genomföra de här omfattande förändringarna för att nå det önskvärda tillståndet av minskad frånvaro och färre hemmasittare?

Låt oss titta närmare under rubriken Konsekvenser i utredningen. Nedan finns ett urklipp av de stycken som hanterar finansiering och ekonomiska konsekvenser för huvudmännen.

Det blir enligt utredningen... *trumvirvel*... egentligen inga ekonomiska konsekvenser alls. De 440 sidorna utredning handlar tydligen nästan bara om sådant som huvudmännen egentligen redan borde fixa och således anses inte behovet av ytterligare finansiering finnas. Ta er tid att titta igenom punkterna. Det är ett så tydligt bevis på vad jag i tidigare blogginlägg kallat "kravstyrning". Höjda krav, inga nya resurser. Allt ska rymmas inom ramen för redan existerande verksamhet.


Skolinspektionen
Ingen utredning om ökad kvalité i skolan är komplett utan att Skolinspektionen får en framträdande roll. Såklart ska Inkvisit... jag menar inspektionen få uppdraget att granska skolornas närvaroarbete. 

Summering
New Public Managementstyrningen av skolan har till synes ingen ända. Krav ska höjas. Resurser ska inte tillskjutas för att nå kraven. Skolinspektionen ska genom granskning och tillsyn se till att skolan trots ökat glapp mellan krav och resurser klarar sitt nya uppdrag. Ni som orkat ända hit. Tror någon av er att detta verkligen fungerar i praktiken? Tror någon av er att det ständigt ökade glappet mellan krav och resurser INTE skapar ohälsa i organisationen? Har någon av er egentligen något förtroende för den här typen av styrning? 

Och viktigast av allt. Är det inte dags att vi som jobbar i skolan försöker att sätta stopp för dumheterna?

Avslutningsvis. Om de här förslagen är så självklara och i princip ryms inom skolans nuvarande uppdrag - hur kommer det sig att de inte redan görs på varje skola? Det finns två tänkbara förklaringar. Antingen är skolans personal inkompetent, eller så har de inte tid eller förutsättningar att utföra de här uppgifterna. Eftersom utredningen inte tycker att det behövs mer resurser får vi dra slutsatsen att utredarna anser att skolans personal är inkompetent. 

Lästips
Målstyrning
Kravstyrning 
New Public Management - Skolans Matrix
Läsa-skriva-räknagarantin
Statistiskt sett är det farligt att vara lärare 
Produktionsökningen som uteblev

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar