I ett stort antal blogginlägg, bland annat det om produktionsökningen som uteblev, har jag beskrivit hur medarbetare i vård, skola och omsorg sedan krisen på 90-talet fått allt mer att göra. Precis som i industrin har ägarna till offentlig verksamhet (politiker) ställt krav på ökad effektivitet. Till skillnad från på det löpande bandet har dock inte produktionsökning kunnat hämtas hem i form av teknisk utveckling, utan istället har lärare, förskollärare, socialsekreterare, undersköterskor osv fått springa allt fortare i korridoren. Allt mindre tid till återhämtning. Utföra fler arbetsuppgifter på kortare tid. Resultatet har varit förödande för arbetsmiljön och för den psykiska hälsan hos välfärdsmedarbetare. Tex är (i synnerhet manliga) lärare den yrkeskategori som i högst utsträckning sjukskrivs pga depression.
Stockholm
Vårt första stopp för gratis lunch är förskolan i Stockholm. Under uppmärksammade former tog majoriteten i Stockholms stad, trots fackliga protester, för någon vecka sedan beslutet att ge möjlighet till föräldralediga att ha syskonen till det barn de är hemma och tar hand om heltid på förskolan. Reformen är helt ofinansierad. Förskolorna kommer inte att kompenseras för längre vistelsetid. Politikerna förväntar sig bara att det ska fungera, att fler barn ska lära sig mer på förskolan och att det ska vara gratis. Högre krav. Inte mer resurser. Helt enkelt en gratislunch. Problemet är bara att förskollärare redan går på knäna. Förskollärare och fritidspedagoger är den lärargrupp som sjukskrivs oftast pga psykisk ohälsa.
Växjö
Nästa stopp för till synes kostnadsfri förtäring är två kommuners budgetar för 2017. I målstyrningens förlovade land är kommunbudgetar ett frosseri i gratis lunch. Vi ska titta närmare på Växjö och Uppsala. Inte för att de är extrema på något sätt. De flesta kommuner har liknande sätt att se på resursfördelning.
Först ut är Växjö kommun. Enligt budget för 2017 ska lärartätheten öka. Barngrupperna ska minska. Det ska kompetensutvecklas som aldrig förr. Förskolan ska byggas ut. Stöd ska sättas in tidigare. Alla ska kunna läsa, skriva och räkna. Allt ska bli bättre och riktigt bra ska utbildningsförvaltningen lyckas med sina verksamhetsmål:
Vilka resurser tänker sig då Växjös politiker tillföra för att lärare, förskollärare, rektorer och andra medarbetare ska lyckas nå de här högre höjderna under 2017? Det avslöjas i urklippen nedan från budget 2017. Ingen kompensation för inflation. Omvandlingstryck (Växjös eget ord för effektiviseringskrav - dvs så mycket mindre pengar nämnden har att röra sig med i nästa års budget, jämfört detta års) på totalt 25 miljoner, varav drygt 10 miljoner belastar utbildningsnämnden. Allt ska bli bättre. Det ska dock kosta mindre. Växjös politiker försöker roffa åt sig en gratislunch.
Uppsala
Turen går så till en av rikets klassiska universitetsstäder där bildning såklart står högt i kurs. Uppsalas budget kan ni studera i sin helhet här. I budgeten kan man tex läsa att alla barn och elever ska klara sin utbildning. De ska utmanas i sitt lärande. Utbildningen ska främja och utveckla värderingar, kunskaper och färdigheter som bidrar till hållbar utveckling. Skolan ska kompensera för förutsättningar och bakgrund. Och de här målen ska prioriteras extra mycket:
Det är ingen liten portion Uppsalas politiker tänker ta sig till lunch. Men det låter hemskt dyrt att förbättra skolan så här mycket. Vad blir notan?
Oj. En procent minskad budget i år. Ytterligare 1,1 procent mindre 2018. Och hela 2,65 procent mindre per elev 2019. Räknar man på det närmar det sig 5 % billigare skola 2019. Men mer mat. Således ytterligare en gratislunch.
Läsa, skriva, räkna-garantin
Under hösten presenterades utredningen om en läsa, skriva, räknagaranti och regeringen gjorde snabbt klart att detta ska bli verklighet i den svenska skolan fast under namnet åtgärdsgaranti. Jag skrev i anslutning till detta ett längre inlägg om de ekonomiska konsekvenserna av garantin och kunde konstatera att utredaren, och regeringen, inte ser någon anledning att lärares arbete med garantin skulle innebära någon ökad kostnad. De extra uppgifterna anses ligga inom ramen för vad lärare ska hinna göra under sin ordinarie arbetstid. Trots ökade arbetsuppgifter. Trots ökade krav på skolan. Igen. Försök till gratislunch. Politiker vill äta, men inte betala.
Sammanfattning
Nej, det finns inga gratisluncher i välfärden. Att lägga ytterligare arbetsuppgifter, ytterligare krav, på tex lärare kostar inte kommunen eller staten pengar i förstaskedet, men det kostar i andra änden i form av ökad psykisk ohälsa hos välfärdsmedarbetare. Kostnaden för lunchen uppstår hos medarbetaren. Hos Försäkringskassan (även om de också gör allt för att inte betala version 1 och version 2). Hos kommunens socialnämnd. Hos Arbetsförmedlingen. Osv.
De exempel jag gett ovan är stora saker. Budget. Rikstäckande beslut. Kommunövergripande beslut. Men de här stora besluten skapar behov av en mängd små beslut på enhetsnivå. Rektorer som måste beordra lärare att ta ytterligare en rastvakt. Förskollärartäthet som minskar ytterligare. Lågstadielärare som måste lägga ännu mer tid på tester. Om riks-, landstings- och kommunpolitiker menar allvar med att minska den arbetsrelaterade psykiska ohälsan hos medarbetare i vård, skola och omsorg måste de sluta försöka att äta gratisluncher. Det gäller förskolan i Stockholm, skolan i Växjö och Uppsala eller lågstadieskolor som ska leva upp till åtgärdsgaranti. Det gäller all välfärd, i hela landet. Och det gäller från och med igår!
Tycker du det jag skriver verkar vettigt? Sprid gärna.
God Jul
Lästips från bloggen
Kravstyrning
New Public Management - Skolans Matrix
Läsa-skriva-räknagarantin
Statistiskt sett är det farligt att vara lärare
Produktionsökningen som uteblev
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar